ASAMI
KANNON: ÖARNA är en lägesbestämning och ett sätt att verkliggöra minnen och
andra människor. De ligger spridda i silverreflexer, öarna, i vattnets
stjärneljus, de är egna universa men ett och samma under vattnet. Öarna tillhör
ingen men är ofta befolkade. Jag får inte lov att lägga till eftersom jag är
ett fetmande och felplacerat djuphavsmonster, ett estetiskt haveri. Asami
Kannon skrattar, inte elakt, bakom och under mig, ett bubbligt och gälväsande
fiskläte. Hon höjer vattennivån, pressar nyproducerade vattenmängder ur djupet
och uppåt, först långsamt nog att hålla lokalbefolkningen lugn, sedan
tillräckligt hastigt att göra drunkningsdöden ofrånkomlig i diverse individuella
små människomedvetanden. Så snart de skräckslagna eller uppgivna hamnat under
ytan är de mina att inkorporera och näras av. Jag är jättestor nu, och mycket
ensam. Vattnet stiger. Snart finns det inga öar kvar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar