översinnlig torr i
munnen
kommer inga bättre
dagar
inte äta spricka
tungan
glittrar blomma i en
tand
Nja, inte beror det på
att Linda försörjde sig som hon gjorde, och du skall inte klaga: du har också
sålt din låt oss kalla den dygd, jag
har nog sett dig. Kom igen, jag vill ju bara få en chans jag också, lite
utrymme. Tänk på att jag har en giftig knöl i halsen! Jag menar vad jag säger,
jag tänker inte medla och du skall lämna Linda och hennes nya tjej ifred. Skit.
Nu tänker vi inte mer på det. Ro hit med pastan, det är dags. En röd lök. En
fena. Min handske. Jag är så fruktansvärt torr i munnen. Du brukar tjata om
det. Massa infektioner, svamp, sprickbildning, vita, hårda knoppar. Tobaksgul
beläggning på tungan. Inte i enlighet med lagens anda! Ner med det i pastan
bara.
–––––––––– det gäller,
man avser, jag menar, vill du ha kaffebröd till det där, i fråga om att något
upphör att kunna iakttagas därigenom att det övergår i något annat, att äta,
kanske, ja, jag säger då det och så vidare ––––––––––
-svinner,
-svann, -svunno, -svunnit, -svunnen, dessa orimligt trångsynta och envisa
följdriktigheter PÅ INSIDAN det kommer små gulliga djur upp genom
halstunneldjupet, och, 1: för handen mot munnen, kanske avses
ett schakt, och luddiga och söta borrprov ur mörkermaterian, jag känner det
tydligt, svärtandet, det vitnande dunklet i ögongeléns (jamenvisst, det är en
nödvändig ingrediens, ett av många sunt överviktiga ord) lilla småttiga
pytteinnerhav, det är fint och precis så som det skall vara, grottledes, dags
att rasta lurvisen, 2: öppna munnen, -svinning, -svinda,
(vorswinden, verschwinden) –––––––––– är det du eller jag, är det någon som
kliar precis där, ta och riv om du kan och om du så önskar, jag menar vi, med
naglarna, våra, skönt, ja, 3: stoppa in ett finger och bit av en tugga, stäng
läpparna, håll kvar, håll kvar, orimligt trångsynta och envisa
följdriktigheter DET GÄLLER anser vi ANDRA LAGAR PÅ INSIDAN
ANDRA LAGAR PÅ INSIDAN det vill säga andra förhållningsregler, en
viljemässig styrning som gäller ända in i döden, håll kvar, inte naturens eller
fysikens orimligt trånga och envisa följdriktigheter, nej, det här är
min resa från barn till vuxen, hur samhället lämnade mig och de andra i
sticket, och hur samtidens skit speglar sig i själens spegel, det gäller andra
lagar på insidan och droppen
för mig kom när du, gulletussiga snubbegubben skrev ut en medicin åt mig som
totalkolliderade med min antipsykotika, trots att du indignerat sönderkäftat
mig om hur sjukligt misstänksamt det var att fråga huruvida medicinerna kom
överens eller ej, klart de gjorde, sådant visste ju han som läkare. Jag var
halvsidesförlamad i två dygn och på skapligt dåligt humör.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar