kan du vidarebefordra dessa kanske inte så allvarliga farhågor till läkaren? och kanske har du även själv något råd? jag har täta, fysiska ångestattacker som kommer rätt överraskande och allt oftare, trots ofta gott humör och nu ingen egentlig anledning till stress. vardagsoron är inte konstant, men nog närvarande att göra dagarna mer än svåruthärdliga – emellanåt. jag är en smula besviken eftersom den lugnande medicinen inte hjälper lika bra längre: håller jag på att bli tillvänjd? nu har jag tagit ungefär en diazepam (stesolid) om dagen ett tag, med vissa uppehåll lugnare dagar. är det för ofta? bör jag komplettera med annan, ickenarkotisk lugnande medicin att variera med? i så fall vilken? theralen, betablockerare? oron/ångesten gör det svårt att andas och huvudet känns liksom uppblåst och sprängfullt, som en pumpande varmluftsballong och tankarna blir tillfälligt låsta när paniken väl sätter in, och då krampar kroppen/bröstkorgen och jag kan inte stå upp. jag håller mig annars i rörelse, promenerar hastigt varje dag och försöker engagera mig i fysiska aktiviteter, det ger faktiskt viss lättnad, men det räcker inte. och det är så genant när det här inträffar på allmäna platser. det är ju (tror jag) mer än ett år sedan jag råkade ut för våld / sexuellt övergrepp, så det kan knappast vara det som spökar, utan säkert nåt mer fysiskt/neurologiskt. nåja. det är vad det är. förlåt mitt decembergnäll. det blir säkert bättre snart. på den absolut ljusare sidan: jag sålde till sist väldigt bra på utställningen på galleri ping-pong, och är därför ikapp ekonomiskt med råge: jag börjar nästa verksamhetsår en bra bit in på plussidan av skalan, vilket skänker mer trygghet än jag kan förklara. ibland skäms jag över hur mycket jag älskar pengar, men det är nog mest för att jag så tydligt minns hur smutsigt och jobbigt det är att vara utan, hoppas jag. är jag girig?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar