HATAR MEDELKLASSEN DEL 6

hur fan kunde det bli såhär? vad säger Familjelivet? vad säger Hedersvåldet? har någon av er råkat trilla ut från balkongen på sista tiden? inte det? har ni något att tillföra i diskussionen om gängkriminalitetens 3000 no go-zoner eller det meterosexuella vänsterhaveriet? inte det...? men, och andra sidan, menar jag, undertecknad alltså, mitt i smeten, hetsen och sockerkakan, i huvudvärken, i den flammande kåtheten, om man skapar ett tjänstemannavälde, en slapp och mjuk ekonomi som bygger på att folk suger varandras slaka kukar i varierande utsträckning utan att någonsin producera något vettigt får man det samhälle man förtjänar, alltså, som man säger, den jordmån som är alltför rik på förbannelser skall ge mångdubbel skörd av skit och elände, och säger (alltså undertecknad), det gullas ju till förbannelse med utvalda och korrekta minoriteter, de "förtryckta" räknas per automatik till bundsförvanterna, certifierade av guds heliga intersektionalism, då spelar hederskultur, eller kvinnoförtryck eller religiös fanatism plötsligt ingen roll, logiken hänvisar oss till antalet, jag menar, allt handlar om att spegla sig i de fåtaligas glans, (ju färre dom är i varje specifik utvaldhet, desto bättre, desto gulligare, desto mer fridlysta), som dom jävla transsexuella filatelisterna som får allt som dom pekar på, jävla blåsippor, det är bara det att dom som blöder ur ändan på riktigt i dag är dom vita, vita, unga, vita, heterosexuella, vita männen, så jävla sönderskruvat har samhället blivit – hur skruva upp sönderskruvade skruvar? måste till Biltema illa kvickt – samtidigt som dom, eliten, låtsasvänsterfittorna menar jag, övergivit de klassiska vänsterfrågorna (hur är det möjligt?), gissa då under vilket skyddande paraply arbetarna, jag menar männen, de vita arbetarmännen, de snusande heterosexuella lågpannorna söker sig till för att undvika hällregnet av skenheligheter och paradoxer? man undrar varför det går bra för SD, säger undertecknad mitt i smeten och animositeten… jag lovar, försöker verkligen stänga ute de andras ord i det övriga sällskapet, men ideliga galenskaper tränger in och kontaminerar min rena själ, ha ha, all egenkontroll åt helvete (försöker fly in min tilltagande berusning, jag blundar och befinner mig nu i de dimhöljda bergen), man kan ju sorten liksom, dilettantismen känner inga gränser i samtyckets kvävande klickbildning, här i självgodhetens Mekka, där vi sitter knäböjda i riktning mot templet Kaba, mitt i smeten, kladdkakan och vispgrädden, jag har bara hängt på pöbeljävelfasonerna, man bara nickar instämmande vid jämna mellanrum och marionetterna runt långbordet slukar genast bekräftelsen på sina inövade utsagor som vore de uthungrade vargar, men jag säger, tänder en cigg och säger, blundar och säger, nu finns enbart monologiskt, rusande liv och de andras efterlängtade död i mitt skönt omtöcknade sinne.