Fett nöjd!

Jo, nu har jag glufsat i mig lite all möjlig skit jag hittat, man får prova sig fram liksom, inte vara rädd att pröva nytt, jag är egentligen inte är ute efter något speciellt att äta, typ chips, godis eller liknande, en kalori är alltid en kalori, det spelar ingen roll var jag får den ifrån, det viktigaste är min hunger och min hets, mitt självförverkligandes små redskap, jag vill verkligen kunna vräka i mig allt som finns, vilket jag också gör, jag har all motivation i världen och inga planer på att någonsin äta normalt igen, jag sitter utan kläder framför spegeln och äter så fort det bara går och trycker i mig allt jag kan hitta (förverkliga, förverkliga, förverkliga), på det sättet hinner jag äta kopiösa mängder innan kroppen fattat att jag ens har börjat bulka, det där med att hålla vikt är ingenting för mig, jag vill bara finna min naturgivna plats i världen, jag vill bara växa som människa, äta, frossa, tjockna, glupa, jag vill ha 200 hamburgare NU, jag är ett levande, slukande underbart hål, jag vill ha mer mat, fler flapjacks och lussekatter, mer kalaspuffar, mer av mig själv, jag behöver mat, mer ostbågar, fattar du? jag behöver två kardemummabullar, tre chokladkakor, en påse Sourcream & Onion-rings och tre timmar av välgörande beauty sleep, jag vill inte längre vara utomhus och vistas bland folk och fä, i alla fall inte nykter, bättre då vara hemma med ett fullt kylskåp och kunna äta vad jag vill hela natten, hellre vara i mitt ätande, kroppen är där jag är, mitt heliga tempel hela tiden, det är ljuvligt svullet överallt, jag är ett bejakande, växande, skvalpande, gränslöst lyckligt fetto utan gränser, utan hämningar i den sköna individuationsprocessen, jag sitter alltså utan kläder, på golvet framför spegeln och trycker i mig Singoalla-kakor, glass, pasta, nudlar, pommes, bearnaise sås, fy fan vad gott, alla slags vätskor, och jag väntar hela tiden på den där sista tuggan, den där biten som kommer att göra mig fullständigt hel.