Och till slut
återstår bara en överväldigande impuls att röra vid allt, att orsaka smärta,
att vara smärta, och mer, att klippa sönder pappret jag håller i handen, att få
en sammansättning att störta samman, att äta tills magen spricker och inkråmet
rinner ut över golvet. Se på mig nu när jag äter ditt kött, när jag skiter ut din själ och allt blir nytt igen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar