Men du är inte här, vad tänker jag med, inte plåtmurklan, inte är
det positronkretsarna i robotskallen som gör mesta jobbet här inte. Du jagar
skaparord i svarta hål. När du kommer hem från den sortens äventyr i Ljusa
Rymden är det ÄNTLIGEN din tur att förverkliga vardagslivet, städa, fryntligt
älska mig, slå in en present. Sätt därför ugnen på önskat gradtal och gör mig
lycklig med tre eller fyra vänliga ord. Din värme får rummet att vitna och
böjas, till och med tankarna flimrar i hettan. Skölj fågeln ut- och invändigt,
torka av den. Salta och peppra den inuti och utanpå. Det finns dock inga
väggar som kan separera innanmäte från utanverk; var är silvertröjan, jag
stickade den av mitt eget hår och allt vad hat jag kunnat fylla detta torftiga
liv med… fyll upp… fyll mig… jag menar inte pornografiskt… Fyll med fyllning
(du vet vad jag menar), men inte för hårt. Lägg kroppen på ugnsfast plåt och
bind ihop. Sätt in i ugn. Pensla då och då med smält matfett, med det gula
klägg som inte trivdes under huden dit det tvingats av
matfördelningssamhället. Täck kalkonen efter cirka en timme med folie för
att bevara skiten saftig. Slit all folie från min panikbeska kropp cirka en
halvtimme innan rigor mortis.
Hur ser du på idén om knaprig yta?
Pröva om kalkonen är klar genom att skära ett snitt i lårvecket.
När klar köttsaft rinner ut är kalkonen färdig. Jag känner hur huset sprängs,
långt därinne i mitt finaste mörker, nåd och frihet. Sila gärna av skyn och red
till en god sås. Lägre stektemperatur ger saftigare kött, men längre stektid.
Först hög, sedan låg temperatur ger saftigt kött och knaprig yta.
Köttrester kan användas till smörgåsar, i sallader, i soppor och pajer.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar