(…) men den Lisbeth först fick syn på var
labradoren Beppe, lydigt kvarsittande i ödemarken, mager men högst levande med
stora ögon fulla av insikt som omöjligen kunde greppas eller förstås om man var
född till människa.
5 Systemet, Peter, försvinnanden, frukostbordet, kaffe,
rinner ut, man bara
går upp i rök, poff! svalg, inhalerar, vågor, natt och dag, doomsday
preppers, doomday bunkers
DET HÄNDER TUSEN GÅNGER OM DAGEN SMÅ MIKROSKOPISKA
BITAR AV LIV FLÄKS BORT OCH BLOTTLÄGGER TYSTNAD PANG MAN VÄLTER EN KOPP VID
FRUKOSTBORDET OCH PISSET RINNER UT ÖVER BORDET SMÅ KNAPPT MÄRKBARA TECKEN
PÅ DEN INTIGHET SOM ÄR INSPRÄNGD ATT VERKA FÖR SYSTEMETS SLUTLIGA UPPLÖSNING
PISSET RINNER NER PÅ BYXORNA OCH GOLVET UTAN ATT JAG MÄRKER NÅGOT TA EN
DROPPANDE KRAN ELLER DET TICKANDE LJUDET VID ETT ÖVERGÅNGSSTÄLLE EN
FÖRÄNDRAD RYTM DEN ÖKANDE KOMPLEXITETEN ETT AVSTÅNDSTAGANDE FRÅN VARJE
ENSKILT TILLSTÅND ETT SÖNDRANDE AV ORDNINGEN URSPRUNGSPREMISSERNA OCH DET
BÖRJAR REDAN I ANDINGEN JA MAN INHALERAR VARANDRAS ATMOSFÄRER MAN FYLLER
SÄCKARNA MED UTDÖDA DJURARTERS SAMLADE ANDEDRÄKT DET BÖRJAR I ALVEOLERNA
NEJ DET BÖRJAR TIDIGARE ÄN SÅ SÄGER JAG I EN SORTS LÅNGT LÅNGT TIDIGARE SVALG
I VANSINNIGT FORNTIDA SVALG I URMINNESTIDERS PRIMITIVA URSVALG ETT TOMT
OCH BILLIGT GAPANDE BLINT IVRIGT MINNESLÖST SLUKANDE AV SÅDANT SOM BARA RÅKAR
CIRKLA FÖR NÄRA HORISONTEN UTAN URSKILJNING ELLER STRATEGIER Så. Vad kan vi
svenskar göra för att överleva samhällets totala sönderfall, om läget i Europa
nu förvärras, menar jag? Hur skyddar vi oss och överlever när the shit hits the
fan, när den muslimska invasionen knackar på dörren eller när den
transatlantiska finanskollapsen sveper in över oss som en förbannad mardröm? är
det någon som lyssnar på mig, det kan ju skita sig bra jävla ordentligt som det
ser ut nu, ingen är förberedd på det värsta, och det värsta kommer, tro mig,
samhället står och trampar, fattar ingenting, jävla kommunistisk randstat som
vi lever i, ge mig krut och kulor så jag kan överleva vardagen i morgon,
mångsiffrigt med ammo, en kasse minst, två eller tre, hur många som helst, jag
preparerar för ett framtida totalkaos (värre än i dag), ge mig portabla
lösningar på mina problem, solceller, jag står inte ut med mitt utanförskap
mitt i innanförskapet, ingen som känner mig här, det gäller som sagt att klara
sig i skog och mark, veta vilken jävla skit som går att äta, sann kunskap när
det barkar åt helvete, fattar du? när fattigdomen värker i alla major population
centers och vi drabbas av zombie-virus, när elektromagnetiska kraftpulser slår
ut vår elektronik, eller man blir långtidssjukskriven för ryggproblem eller vad
fan som helst, världskrig, solvindar, pandemier, katastrofen lurar runt hörnet,
det är det jag vill säga, som en skugga närmast hjärtat, som en längtan in to
the wild, och bara köra lone wolf-racet liksom, skära halsen av alla inkräktare
så man slipper se sig om resten av livet,
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar