TOLFTE
JUNI 2006: Hej! Som författare och i synnerhet som poet är
det ju tillåtet att bryta mot de konventionella språkreglerna. Men om man gör
det ska det ju vara en poäng med avvikelsen. Det är det kanske inte för dig i
det här fallet, så nu till reglerna. Formen henne används när ordet står som objekt i
satsen och hon används när ordet står som subjekt. Hon
används också när ordet står som predikativ. I dina diktrader är halva […] predikativ, dvs. en
bestämning till ett verb. Predikativet står på samma ställe i satsen som
objektet. Men prediktivet förekommer efter andra verb än
objektet. Det hör ihop med verb som är, blir och liknande tämligen
innehållstomma verb. Predikativ kallas också predikatsfyllnad. Det är en äldre
benämning som inte används så mycket nu längre, men som ändå är bra. Den talar
om att det aktuella ordet är ett komplement till verbet, dvs. till predikatet.
Vi kan inte skriva ... jag är om det inte är fråga om någonting
existentiellt, förstås. Normalt behöver är kompletteras med just blindhund
och med fortsättningen det vill säga/ halva hon, som ju också
hör ihop med jag är. Du ska med andra ord skriva hon här. Med vänliga hälsningar: Erika, Svenska språknämnden.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar