torsdag 29 augusti 2013

TEXT HORROR BODY




Eller vad man stoppar i munnen: Hon sa (lugnande), "Don't be afraid, this is just the flesh of a higher animal", alltid på andra sidan klotet, läser om okända provinser, embryosoppa, ritualer, kineser som kannibaliserar det ofödda livet, hemma i Sverige igen, övriga foster bakas under skilsmässa eller dödsskugga, jag vet man vandrar med en kropp som är en tom plastpåse allt det där vi återkommer till, alltså bara för att det är så, att man måste ta emot och stoppa in saker genom ett hål i huvudet liksom, förnedringen format till sötebröd och husets röda, bara för att överleva och sedan bli tom igen genom ett stinkande hål, men tankarna fylls av nya foster, försöker igen, riktar pennan mot den vita ytan, skit och födelse genom samma rumslighet, det gastriska lynnet och kärlekens kvarlevor av avsmak, tillbedjan och kontroll, man ägs av allt, allt det där, det är att vara sägs det, man ägs av vinden, sädesslagen, rösterna i burken, barken, genomborrad av världens alla fria viljor, huden ägs av väderlek och retningar, här kommer ett visdomsord, genom allt går livets resa, man är inte ens fri inför barnens längtan efter detta så kallade liv, rullar in fött och ofött genom korridorerna, för hälsans skull då alltså, kokar soppa, men är fula, ser ni detta? för fucking hälsa och skönhet! själv har jag svårt att se skönhet i kineser, fula som stryk allihop, dödar flickor och äter upp dem, alltså jag är ingen rasist men fakta är fakta, denna rasen är gul (pga. allt urindrickande?), ond och kannibalistisk till sin natur, är själv pappa och skulle aldrig kunna koka soppa på de mina små. Hon fortsatte ändå, jag råder dig att inte äta baba ganoush medan du diskuterar hjärnor (mår lite illa nu), eller inga rätter som är lite blankgråa och lösa i konsistensen. En mycket sjuk historia det där, är det svälten eller kulturrevolutionen som utvecklat smak för panerade revben? vet inte, men det sägs att det vore synd att kasta bort de nära anhöriga hursomhelst, ett tips, om t.ex. man har delirium funkar moderkaka, man lagar till sin egen lasagne. Bjudmat som bjudmat, så låt oss skaka av os våra irrationella tabun.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar