OCH AVGRUNDEN MED INTRIGERNA OCH HELA KÖRET LÄT INTE VÄNTA PÅ SIG

DET SKULLE KOMMA ATT DRÖJA INNAN EN SÅDAN CHANS VISADE NYLLET IGEN TÄNKTE BUTIKSBITRÄDET MEN LÄT ÄNDÅ TILLFÄLLET SLINKA FÖRBI

FISKRENS UPP TILL ARMBÅGARNA OCH MASSOR AV HORBOCKAR ATT TILLFREDSSTÄLLA 

(…) som lät Peter veta att hennes pengar inte skulle räcka, inte om han fortsatte bete sig som han betedde sig, men, svarade Peter, jag behöver just ingenting utom min ensamhet, slog ut med händerna, han hatade sig själv för gesten, det luktade bittert och bränt – och vaknade upp i soffan i en liten 1:a i Johanneberg, efter det att Peter  däckat, och men lägenheten rökfylld och en granne som bultar på dörren, så nära döden, I AM TOTALY DESTROYD LOVE IT men ändå så långt i från, sa hon och spottade ut slem, hon var bara ett gapande hål för hans vinnings skull,

SKULLE MAN KUNNA KALLA DET DÄR NUMMER 6 JAG TROR ATT KAPITLET EN LITEN FÅGEL I MÄSSING MED GLUPANDE ÖPPNING MAN KAN ASKA I börjar bra, det liknar en sorts dagboksanteckningar eller notiser avsedda som grund till framtidskommande rapport, det vill säga 7/8 ISTANBUL: HON BEDREV SIN VERKSAMHET VID SIDAN AV DE ANDRA MÄNNISKORNA I ALL STILLHET

NOG PÅMINDE DEN LÅGA MEN MYCKET BREDA TRÄLÅDAN OM EN SORTS TAK- OCH BENLÖST MARKNADSSTÅND – MEN TROTS ÖVERDÅDET AV SMÅ VACKRA KONSTIGA FÖREMÅL I DEN SÅ SYSSLADE TANTEN ALDRIG MED FÖRSÄLJNING – HON FÖRSÖRJDE SIG PÅ ANDRA SÄTT – TINGEN HADE ANDRA BETYDELSER ÄN DE MARKNADSEKONOMISKT BESTÄMDA – TINGEN VAR MAGISKA – DE VAR DELAR AV EN STÖRRE LEVANDE HINSIDES ANDEMEKANIK – TINGEN ERBJÖD SÄTT ATT STYRA BLAND ANNAT SOLSYSTEMETS PLANETBANOR 

Ynglingen (antingen Thomas eller Peter) visste att det han såg inte existerade, men accepterade ändå magnetgenomskinliga svävande tanter som ett helt naturligt och rimligt sällskap på toaletten. Man har ju inte roligare än man gör sig, tänkte han och spolade ner sig.